Ju äldre man blir, desto svårare har man att
lära sej saker. Och ju äldre man blir, desto mer blir det man måste lära sej. När
jag var ung var det lätt att åka buss och spårvagn. Man klev på, betalade med
en tjufemöring till konduktörn, och så var det med det.
Numera kan jag inte åka med
kollektivtrafiken, jag vet inte hur man gör. Men tydligen finns det dom som kan
det, till exempel min vän poeten Ove Klinthäll, han skriver så här:
Äldre
generationer
fick
lära sej redan som små:
På
buss ska yngre personer
för
äldre människor stå!
Men
yngre generationer
ha
inte fått lära sej så,
så
nämnda äldre personer
får
helt enkelt fortsätta stå.
För att kunna skriva denna dikt måste han väl
ha åkt buss. Och på något sätt ha betalat. En granne som tydligen inte åker
buss säger lite tveksamt: – Jag tror man betalar på ICA…
Så om jag är i stan och vill kliva på en
buss, då måste jag först hitta en ICA-butik och köpa biljett? Är det så? Det
måste jag ta reda på. Inte för att jag tänker åk buss, men för att jag är så
nyfiken på hur våra kloka makthavare förändrar tillvaron för oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar