Snart är det jul. Man ska handla mat, man ska handla julklappar.
Man läser annonser – och möts av idel förolämpningar. I form av priser som
inte finns. City Gross vill sälja laxfilé för 49:95 och apelsiner för 9:95.
Priser som inte finns. Eller har City Gross samlat på sej gamla femöringar att
betala tillbaka med? H&M vill sälja mascara för 79:50 och läppstift för
39:50.
Jag är tillräckligt gammal för att minnas den
tiden då vi hade kopparmynt, ettöringar, tvåöringar, femöringar, tjufemöringar
och femtiöringar. Dessa paktiska småpengar har vi inte längre. Men företagen
annonserar som om!
De tror att vi är dumma. De tror att vi tror
att 29:90 är mindre än de 30:00 de sedan tar av oss. De tror att vi är korkade
och det är en förolämpning för det är vi inte.
Om City Gross och H&M framträtt med
konstnärliga anspråk skulle vi ha accepterat deras galenskaper. Men de är bara
ute efter att tjäna pengar.
Det konstnärliga får vara hur galet som helst
utan att kännas förolämpande. Jag har en gammal stenkaka med schlagern Skänk mej ditt hjärta Maria. Där byter
jag automatiskt ut hjärta mot kärlek. Skänk mej din kärlek Maria. Hur
det skulle gå om man tog det konstnärliga bokstavligt visade poeten Ove
Klinthäll i dessa rader:
Oh Märta,
min smärta
och ljuvliga
snärta,
hur kan du
beskåda
min plågade
smärta?
Förbarma dej
över mej!
Skänk mej
ditt hjärta!
Men galning,
då får jag
min
bröstkorg isärta.
Från och med nu vägrar jag att köpa något från företag som utgår
från att kunderna är dumskallar.
Men det är klart – om City Gross verkligen ger
mej en tioöring tillbaka när jag handlar för 29:90 så må det vara hänt. Det kan
ju vara kul att återse de där gamla småpengarna som man var så glad åt när man
var barn…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar