måndag 24 november 2014

Vem skrev Han hade seglat för om masten?


Sjömansvisor var en populär genre på 1900-talet. De flesta som skrev låtar på den tiden gjorde någon sjömansvisa, kanske utan att nånsin ha varit på sjön. Till dom hörde min far. En av hans låtar började så här:

En sjöman som gungar på böljan blå
och ofta till främmande hamnar går
en hel massa människor träffar på
som aldrig en landkrabba skåda får
både morer och vilda kannibaler,
kineser. senegaler och yankis med,
spanjorer och sköna senjoriter,
kubaner, moskoviter och romare!

En som faktiskt varit på sjön var Evert Taube. Han kunde skriva om Flickan i Havanna och flickan i Peru och Samborombon en liten by förutan gata och i sina sånger berätta om sånt han faktiskt varit med om.

Sjömansvisorna var av två slag, dels såna som skrevs av låtskrivare, dels såna som sjömän själva sjöng. För dem gällde att låtarna skulle vara bra att arbeta till. Oftast var sångerna mycket fräcka. När fartygen började ta med passagerare hade sjömännen att välja mellan att sjunga ”rumsrena” varianter eller att inte sjunga alls. Oftast valde de det sista alternativet. Det förde med sig att de flesta av de ”fräcka” sångerna aldrig skrevs ner.
En av de mest kända sjömansvisorna är Han hade seglat för om masten. Den slutar med att en svensk sjöman i en kinahamn får se den svenska flaggan slå ut från en skeppsmast:

Han såg den fast den var svart av röken
och blekt av tropikernas sol.
Han hörde den fladdra likt göken
som i hembygdsskogarna gol.
Han hörde flickornas skratt ifrån logen
och en välbekant dragspelslåt.
Han mindes en gång uti skogen
och slutligen brast han i gråt.

På 1900-talet kunde vi alla tralla på Han hade seglat för om masten. Den sjöngs in på stenkaka av Harry Brandelius 1937 och var insjungen av Thure Moberg från Norrköping redan 1927. Men vem som hade gjort den fick vi aldrig reda på. Den bara fanns där.
Uno Myggan Ericson menar att Han hade seglat för om masten är den enda sjömansvisa som är äkta, "skriven av en sjöman i Kinesiska sjön".
Men vem denne var får vi aldrig veta. Lite konstigt är det. Att en låt som varit på allas läppar har en okänd upphovsman. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar