Bort med kungahuset igen!

I går var jag republikan och skrev Bort med kungahuset! Det visade sej, som jag trodde, att republikanerna är många. Här fick jag hjälp av poeten Ove Klinthäll:

I bugande rader står vi monarkister

när konungen kommer, vår svenska symbol.

Vi är alla högstämda nationalister,

som älskar nationen, profiten och tronen.

Vi höjer champagnen i konungens skål.

Till tårar vi rörs när Kungssången hörs.

Vi vinkar rart, för vi är undersåtar vi.

Och undersåtligare kan man knappast bli!

Kanske trodde han inte riktigt på min republikanism, för han lämnade slutet på versen öppet, så de sista raderna fick jag skriva dit själv.

Det här ämnet är knepigt. Om vi skulle vara riktigt demokratiska och folkomrösta om monarkin, skulle vi republikaner förlora stort. De flesta av landets äldre damer skulle ge kungen sina röster. Är äldre damer korkade? Frågan är kontroversiell, därför ställer jag den inte här. Gör inte det du heller, för då riskerar du verkligen att få på skallen!