Var blev socialdemokratin av?

Det förefaller mig som om arbetarrörelsen har försvunnit under 1900-talet. Deras tidningar har lagts ner. Deras toppolitiker har belönat sig själva och slutat arbeta för rörelsen. Var blev socialdemokratin av? Vem svarar?

Här följer en artikel som jag publicerade för tio år sedan och aldrig fått något svar på:

Fem frågor till Ingvar Carlsson

Bäste Ingvar Carlsson. Våren 91 drev du igenom den nya kommunallagen utan offentlig debatt. Samma år skryter du (i Göran Färms bok Carlsson) med hur du gått förbi dina väljare och efter sk tyst diplomati med de borgerliga fått igenom "svåra" frågor som skattereformen, förändring av skola och äldrevård, åtstramning, reklam i TV, krympning av den offentliga sektorn, ansökan om medlemskap i EU, allt sådant som de borgerliga krävt.
Välkända socialdemokratiska debattörer har pekat på annat som väcker frågor. I sin bok När maskinerna tystnar skriver Göran Greider till exempel: "När Olof Palme mördades släppte en spärr i socialdemokratins toppskikt." Första frågan blir:
1) Vad var det Palme stått i vägen för och som släpptes loss efter hans död? Har det något att göra med de "svåra" åtgärder du nämnde i Göran Färms bok?

I valrörelsen då striden stod mellan dig och Carl Bildt skrev Gunder Andersson att han kände sig lurad. Det var som att välja mellan en politiker "som sålt sin själ och en som aldrig haft någon". Jag utgår från att det var Carl Bildt som aldrig haft någon att det var du som skulle ha sålt din. Här väcks frågan:
2) Hade du sålt din själ när du slutade efterfråga folkviljan? I så fall: till vem och för hur mycket?

Den 25 oktober 93 påstod Aftonbladet under rubriken "Carlsson tog order från SAF" att SAF-chefen Ulf Laurin var upphovsman till det krispaket du lade fram 8 februari 1990. Jag har inte sett att du kommenterat det där, därför frågar jag:
3) Hade Aftonbladet rätt? Var Ulf Laurin upphovsman till det krispaket du lade fram som regeringens?

I radions Gomorron världen 14/9 1997 sa Stig Malm om den stora avregleringen av kredit- och valutamarknaden att den skedde utan någon som helst kontakt med väljarna eller med partimedlemmarna. "Jag satt ju själv i partiets vu, och inte ens vi var informerade – utan det var en handfull människor på finansdepartementet och riksbanken som gjorde ett för Sverige väldigt genomgripande förändringsarbete…"
4) Det här kan ses som ett tvivel på ditt demokratiska sinnelag. Jag utgår från att du själv anser dig vara demokrat. Hur förändrades i så fall den socialdemokratiska synen på demokrati under den tid du var verksam?

Min sista fundering gäller den energi du la ner på att driva in oss i EU. Den 13 oktober 1994 hörde jag dig säga i radio: "Det är klart att vi förlorar en del av vår suveränitet." Trots det jobbade du hårt på ja-sidan inför folkomröstningen. Så gjorde även SAF-chefen Ulf Laurin och LRF-basen Bo Dockered. Sen lämnade ni era respektive poster alla tre när omröstningen lett till en knapp ja-seger. Denna samtidighet väcker tankar, men jag ska nöja mig med en fråga:
5) Varifrån kom pengarna till alla helsidesannonser i tidningar och tidskrifter under kampanjen? Bara de vackra bilderna på dig och Mona Sahlin måste dagligen ha kostat miljoner. Själv kan du inte ha haft råd. Partikassan skulle knappast ha räckt. Så: Vem betalade?
Tacksam för svar.
SVEN WERNSTRÖM