I natt drömde jag att jag fått i uppdrag att sabotera en
talare. Jag skulle springa omkring nedanför talarstolen och ropa Nä, nu ljuger du allt! och Det där kan du väl inte mena! tills
vakterna kom och körde bort mej.
Det skulle göra att åhörarna
faktiskt kom ihåg vad talaren sagt och dessutom öka publikens sympati för
talaren. För det skulle jag få tjufem spänn. Lätt förtjänta pengar. Och
faktiskt en metod som nog skulle funka i praktiken.
Låt mej upprepa vad jag sagt
förut: När man fyllt 90 år sitter man mest bara stilla i sin ryggvänliga
gungstol och stirrar på den dörr genom vilken man snart ska bäras ut med
fötterna före.
Då lever man intensivast på
nätterna. Nattligen kan man umgås med avliden hustru och vänner och bekanta man
överlevt.
Så är det. I dag ses vi inte. Men
i natt är ni välkomna allihop. Då ska vi ha kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar