I natt låg jag och sjöng för mej själv. Skrämde nästan slag på
katten som inte trodde jag var riktigt klok. Jag försökte komma ihåg så många
som möjligt av de låtar min far gjort. Pappa Gunnar gjorde massor av låtar. Han
skrev inte noter utan arkiverade sina texter och melodier i huvet på mej och
min bror Tor. Det blev såkallad gammal dansmusik, vals, hambo, schottis och
polka. Så här kunde det låta i till exempel Farfars vals:
Fast farfar
är gammal och silvergrå
han dansar
gärna vals ändå,
han tycker
att foxtrot och jazz och swing
mot valsen
är ingenting.
Han svävar
med farmor så lätt i dans
med
säkerhet, takt och elegans.
Och fast dom
hels nyss har fyllt sexti år
så lätt dom
i valsen går…
Den musik som ungdomen spelar i dag begriper jag mej inte på. Men
Vals, hambo, schottis och polka, det är lättbegriplig musik. Den är dessutom
svensk, sprungen ur vår egen kulturmiljö.
Jag tror att en orkester av ungdomar som tog
upp denna tradition skulle få verklig framgång. Inte verka tuff och importera
amerikansk kultur. Ta vara på det som är vårt eget!
Finns det nåt gäng som vågar försöka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar