Vår vän poeten Ove Klinthäll beklagar mej som en gång var tämligen
berömd men nu blivit "en i dödens väntrum sittande ålderman" och ber
mej betänka följande:
Man blir
aldrig berömd,
det står
alldeles klart,
man blir
däremot glömd
ganska
omedelbart.
van Gogh
blev berömd
men han
levde ett rått liv,
så… hellre
bli glömd
och få leva
ett gott liv!
Han är klok och jag håller med. Klockan är nio på morgonen och jag
går att käka frukost. Flingor och mjölk och ett par mackor med smör och
leverpastej. Det är vad jag menar med ett gott liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar