Om konsten att plocka blåbär

I natt var jag ute i skogen och plockade blåbär tillsammans med min avlidna hustru Inga. Hon var tålmodig och plockade bären ett och ett. Jag använde en bärplockare med spröt av ståltråd och skyfflade in allt möjligt med den, skadade bär, halvruttna bär, blad och blommor.

Så kan man drömma. Men även i verkligheten finns det folk som har sinne för bärplockning. Min vän poeten Ove Klinthäll trivs i skogen och har tålamod att plocka blåbär ett och ett. När man får en burk blåbär av honom vet man att där inte finns något skräp, bara bär som plockats och granskats och blivit godkända.

Själv kan jag inte plocka bär. Min dåliga rygg tillåter mej inte att gå framåtböjd och nå ner till bären.

Jag vet inte varför jag berättar det här för dej. Om du är ung och frisk kanske jag kan väcka din lust att gå ut i skogen och plocka bär. Något jag själv innerligt önskar att jag kunde göra.

Men som tyvärr är omöjligt. Nu och för all framtid. Den lilla framtid som kan finnas kvar för en 90-åring som jag.