torsdag 27 augusti 2015

Att leva på att ljuga – trevligt yrke!


När mitt barnbarn Malin var ett litet barn för många år sedan brukade vi åka till Centralbadet i Norrköping för att simma och ha de skönt. I bilen satt vi och sjöng på Pippi Långstrumps melodi:

Nu ska vi åka och bada
tjolahej tjolaha tjolahoppsansa!
Och därför är vi så glada
tjolahej tjolahoppsansa!

Sång är en kulturyttring. Vi satt alltså där i bilen och ägnade oss åt kultur. Då tänkte vi inte på det.  Nu ser jag att man kan undersöka hur den där sången egentligen fungerade.
För det första spred den tydligen glädje i vår lilla kulturkrets på två personer. Den hade en tilltalande form med Jan Johanssons melodi som är slitstark och hållbar.
För det andra var den ett uttryck för sammanhållningen oss emellan. Den befäste vår gemenskap.
För det tredje var den lilla sången en traditionsbärare, Vi använde den i flera år. Den hade positiva associationer och var trygghetsskapande.
För det fjärde talade sången om vad vi just tänkte göra. Den ställde oss i ett begreppsligt förhållande till det vi höll på med genom att nämna det med ord.
Så är det med kulturyttringar. De ska sprida glädje. De ska avgränsa gemenskaper och stärka deras sammanhållning. De ska bära traditioner och visa på historisk kontinuitet. Och de ska beskriva, bilda begrepp, förklara.
Originalsången "Här kommer Pippi Långstrump" försvarar sin plats i den svenska barnkulturen alldeles utmärkt i de tre första avseendena. Men den tanketomma originaltexten gör den omöjlig i det fjärde avseendet. Den beskriver ingenting, förklarar ingenting.
Egentligen är den bara ett exempel på kommersiell kultur med vissa kvaliteter, som kan användas av oss i den mån vi har tid och ork att utveckla lite fantasi.
Nu är mitt barnbarn Malin vuxen och har blivit journalist. Det som jag också ville bli en gång i min ungdom.
Men jag dög inte till journalist. Jag kunde inte hålla mej till sannigen, vilket journalister skulle göra på den tiden.
Om man inte kan hålla sej till sanningen ska man bli författare. Då får man ju leva på att ljuga. Det är nu mitt yrke. Som jag trivs alldeles utmärkt med!  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar