En riktig jävla schlager!

Klockan är fem över halv tio på lördagskvällen. Jag knäpper på datorn för att skriva en blogg för söndagsmorgonen. I huvet ekar Här har ni nu en schlager, en riktig jävla schlager för jag har naturligtvis just genomlidit Melodifestivalens tredje deltävling.

Jag menar att jag är musikalisk. Jag har spelat och sjungit i sjuttifem år. Jag har lätt att uppfatta melodier. I kväll röstade publiken fram låten Falling. Om den hade jag skrivit i mitt anteckningsblock helt kort: "Tråkig melodi". Och det var den publiken gillat bäst av alla åtta låtarna!

Om melodi nummer fem In and out of love hade jag inte antecknat någonting utom det egendomliga bygge av glasburar där den framfördes och de sprayfärger som irriterade lyssnandet. Om Hon har inte med Caroline af Ugglas skrev jag bara: "Inget i melodin som fastnar".

Det jag fastnat för var hur fem medelålders gubbar skojade med hela evenemanget med sin låt En riktig jävla schlager – och gick vidare med publikens stöd! Tänk om de går vidare och får representera Sverige inför mångmiljonpubliken! Då måste texten antagligen översättas till engelska. Vad kan det bli? A hell of a hit eller nånting.

Det är spännande. Och det är ju för spänningens skull – inte för musikens – man står ut med det här eländet!