Vart går våra skattepengar?

Under en lång tid har jag sett helsidesannonser om dyra resor. Ett exempel är En resa till södra Kina 8–25 oktober för 39.800 kronor per person plus 4.500 om man vill ha enkelrum. Ett annat är Opera i Verona och historiska Venedig för 21.100 kronor per person i dubbelrum. Andra exempel är resor jorden runt 116 dagar för 392.745 kronor Lyxigt och intimt, eller 113 dagar Elegant och exklusivt för 352,010 kronor.

Helsidesannonser är dyra. Den som kostar på sådana bör räkna med att det ska löna sej. Hur många svenskar kan kosta på sej så dyra resor som de här annonserna bjuder ut? Knappast några. Här är det företag som har råd att skicka sina ägare eller höga medarbetare på lyxresor som är avdragsgilla och som vi andra alltså får betala med våra skattepengar!

Jorden runt 109 dagar 89.260 kronor, 100 dagar 110.540 kronor, 122 dagar 135.290 kronor… det är bara att välja. Om du kan hitta ett sätt att göra det avdragsgillt och resa för våra skattepengar. Det kan du nog inte. Den möjligheten är förbehållen storföretagare i storföretagarnas Sverige.

Vad skriver dagens skolungdom?

I går skrev jag om vad vi får i oss när vi sitter och glor på teve. Och vad våra barn får i sej. Det är nu länge sedan jag gjorde författarbesök i skolor och försökte få ungarna att skriva. Jag minns hur jag försökte få dem att kläcka idéer och fick svar som "Blod och tårar" och "Massmord på racerbanan". En lärare i Jönköping visade hur en 12-årig pojke skrev:

"Den goda måltiden. Den galna pojken blev sugen på korv stroganoff. Han tog motorsågen, sprang ner till en porrklubb, tar några brudar, sågar itu brudarna, tar yxan och hugger dom i småbitar och stoppar in dom i microvågsugnen, ut kommer färdig stroganoff, men den är inte. Vet ni hur man gör ketchup? Man tar tjejblod, tar lite salt, socker, peppar och blandar i, man tar mixen och har lite roligt, man häller i mosad gristarmar."

Det där berättade jag om för 40 år sedan. Då var barnen påverkade av den tidens teve och tog idéerna till sina uppsatser därifrån. Har tveunderhållningen blivit mindre blodig sen dess? Tar dagens skolbarn sina idéer från dagens teveutbud? Då är jag verkligen nyfiken på hur deras uppsatser ser ut nuförtiden.     

Dags för ett kulturellt uppror?

Det finns två sätt för överheten att bibehålla ett klassamhälle. Det ena är med öppet våld, det kallar vi fascism. Det andra är med fördumning och övertalning, det kan vi kalla borgerlig demokrati. Här är teve överhetens främsta vapen och verktyg.

Vi sitter och glor, både unga och gamla, på en television som är helt amerikaniserad. Det är krig, mord och våld i varenda kanal och det mesta är fabricerat i USA. Neil Postman har sagt i sin bok Underhållning till döds att amerikanerna är världens bäst underhållna och sämst informerade folk. Nu är det likadant med svenskarna.

Men känns det inte som om vi börjar tröttna? Det kanske aktualiserar en lag inom marxismen som undanhållits svenska folket, den som handlar om kvantitativa och kvalitativa förändringar. Man brukar illustrera den med hur vatten förändras när det värms upp. Vid hundra grader förvandlas vatten plötsligt till gas, alltså till något helt annat.

Om den lagen är allmängiltig kan den också tillämpas på människor. Vår medvetenhet ökar, vi är fortfarande passiva och förtryckta, men vi blir kokare. Och så en dag pockar det över. Vi reser oss och säger: Nä nu jävlar!

Då kommer vi att kräva att fördumningen upphör. Att överheten inte söver ner oss och våra barn med importerad underhållning utan i stället släpper fram våra åsikter och vår egen kultur i våra medier och främst i televisionen.

Kanske måste vi göra uppror, jag vet inte riktigt hur. Men våra barns andliga miljö måste ju räddas och demokratin göras verklig, inte bara skenbar. Efteråt kommer vi som alla befriade folk att fråga: Hur fan kunde vi ha det som förut? Varför väntade vi så länge?

Sossarna gav mej ett långt liv

Jag läser i boken Åldrandets gåta (Ordfront) att svenskarna håller på att bli välden äldsta folk. Kring förra millenieskiftet blev svenska män i snitt 53 år gamla. Nu blir vi 80 och kvinnorna 84. Hälften av våra barn kommer att bli över 100 år gamla. De som fötts här under 2012 kommer att bli 104 år.

Boken söker svar på hur vi i vårt gråtrista land har frambringat en sådan seghet och hälsa hos befolkningen. Författaren kommer fram till att anledningen är det svenska välfärdsbygget.

Det var alltså den svenska arbetarklassen som under den socialdemokratiska eran skapade en miljö för långt liv och god hälsa. Om de som nu regerar fått makten under förra seklet skulle jag och mina jämnåriga inte ha uppnått våra 88 år. Det tål att begrunda.   

Fortsätt ropa: UT UR EU!

Så här skriver vänsterpartisterna Lars Ohly och Mikael Gustafsson i Flamman 28 februari under rubriken Slösaktig och hemlig EU-budget:

"2012 utbetalades 380 miljarder kronor i gårdsstöd. (…) Stöden följer en ologisk princip: De som har minst behov av stöd får mest. Bidrag betalas ut till markägare även om de inte är aktiva jordbrukare. Ett exempel är Stefan Persson, ägaren av Hennes & Mauritz, och världens åttonde rikaste människa med en förmögenhet på 175 miljarder kronor. Persson ansökte om jordbruksstöd från EU för sina gårdar i England. Förra året fick han fem miljoner kronor i bidrag. Ett annat exempel är den svenske kungen som fick 896 000 kronor i gårdsstöd från EU. Vill vi att våra skattepengar ska gå till monarker och miljardärer?"

Det vill vi inte. Vi bör så ofta vi kan ropa ut vår självklara slogan: UT UR EU! De båda vänsterpartisterna ovan fortsätter i sin artikel i Flamman:

"Kritiken mot EU växer över hela Europa. Slöseriet med EU:s resurser är bara en orsak. Åtstramningspolitiken är värst. 26 miljoner människor har tvingats ut i arbetslöshet för att säkra bankernas intressen. De största förlorarna i detta nyliberala krig är de arbetslösa och lågavlönade. Särskilt hårt slår åtstramningarna mot kvinnor."

Nu är det sagt. Även till er som inte prenumererar på Flamman. Varför gör ni inte det förresten? Flamman, Proletären och Arbetet (fd LO-tidningen) måste man ha. Skippa den dyra prenumerationen på din dagliga morgontidning så räcker pengarna till viktigare vänsterblaskor!  

Skatta bort de rikas makt!

Egendom är stöld. Ingen kan bli rik på eget arbete, bara på andras. Rikedom är ett mått på hänsynslöshet. En rik man är antingen en skurk eller son till en skurk.

Detta skrev jag i ett kåseri i Folkbladet 1990. Det handlade om historia. Jag skrev om medeltidens rikaste man, Bo Jonsson Grip (död 1336), hur han lade under sej gårdar utan att betala och dödade eller fängslade dem som protesterade. Han kom så småningom att äga två tredjedelar av Sverige och hela Finland. I sin ungdom 1360 skar han fram sonen ur sin döende hustrus kropp så att inte hustruns släkt skulle ärva henne utan han själv ta arv efter sonen som strax därefter dog.

Hur är det nu med dagens rika i Sverige? Har de arbetat ihop sin rikedom? Har de stulit den? I dag bestäms människors liv av föräldrarnas klasstillhörighet. Om detta kan jag läsa hos en kåsör i Svenska Dagbladet 23 februari. Där får jag veta att de rikaste i anglosaxiska länder i regel har tjänat ihop sina tillgångar, medan de hos oss har låtit sej födas av rika föräldrar.

I Sverige har de rikaste ärvt sin förmögenhet. Så när du läser om dem eller ser deras porträtt i tidningen, så ser du inte dugligt folk. Du ser de mest odugliga pojkar och flickor, människor som ingenting kan, människor som aldrig gjort ett nyttigt handtag, aldrig arbetat. Människor som ärvt sin rikedom – men som genom den fått makt över oss andra, makt över våra jobb, våra bostäder och våra liv.

Ska de odugligaste av oss ha makt över arbetande och yrkeskunniga människor? Nej, naturligtvis inte. Det finns ett mycket enkelt sätt att beröva de rikaste deras makt. Skatta bort den! Inför progressiv skatt. Den som tjäna mer ska betala högre procent i skatt. Återgå till förmögenhetsskatt! Inkomster som inte kommer av arbete är ren stöld och bör beskattas hårdast.

En organiserad arbetarklass har viktiga krav att ställa. Men har vi någon organiserad arbetarklass? Jag vill minnas att vi hade det i min ungdom – men nu? Vad tjänar LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson? Vad tjänar Stefan Löfven? Och vänsterpartiets Jonas Sjöstedt? Kan vi få dem att kräva skattehöjningar för höginkomsttagare?  

Läs de nertystade Sven Anér!

I dag är det 1 mars. Denna morgon för 27 år sedan vaknade vi till nyheten att Olof Palme var död. Mördad. Sen dess har det skrivits metervis med böcker om mordet, men bara en skribent har namngivit den som höll i vapnet. Den skribenten är förre DN-journalisten Sven Anér.

Sven Anér är den mest nertystade av alla som skrivit om Palmemordet. I den minsta och billigaste av hans böcker beskriver han detaljerat vad som hände utanför Dekorima på Sveavägen på natten den 28 februari 1986. Han namnger den han menar sköt men inte vilka som låg bakom, vilka uppdragsgivarna var.

Det kan man förstå. Här rör det sej förmodligen om samhällets verkliga toppar, de som är så mäktiga att de kan hindra utredningen och tysta medarbetare i alla våra medier. Utom den gamle DN-journalisten Sven Anér.

I tidningen Proletären (28/2) skriver Olle Minell ett helt uppslag under rubriken Mörkläggningen av polisspåret. Han har skrivit många spaltmeter om Palmemordet utan att nå ända fram. Leif GW Persson tjänar förmögenheter på sina romaner om mordet men lurar oss ändå på upplösningen.

Som jag är övertygad om finns hos Sven Anér! Googla honom får du se!