Livet jävlas med gudar och människor

Alla åldras, inte bara vi gräsrötter utan även gudar och andra högre väsen. Så här har det gått för åskans och blixtarnas gud om man får tro poeten Ove Klinthäll:

I Valhall på sin kammare

bor stor-Tor isolerad

och vänder på sin hammare,

förgrämd och deprimerad.

Han minns ibland de dar han var

en munter gud med kraft och stil,

men nu är knappt en gnista kvar –

han är förgubbad och senil.

Nån gång han griper hammarns skaft

och lyfter den och hötter med,

men åtta sekler har han haft

den mest att knäcka nötter med.

Tor var son till Oden och Fjorgyn och Sif var hans hustru. Av gudar var han den starkaste av alla och jättesläktets största fiende. Med sin hammare Mjölner slog han ihjäl jättar och troll och då dundrade åskan över människornas värld. Tor tyckte om mat och mjöd och rådde också över jordbruk och goda skördar.

Men det var då det. Nu sitter han där och har blivit gammal och gaggig som vi alla blir om vi får leva. Jag ser fram mot att få möta honom i Valhall och prata om vad vi minns och inte minns från saga och sanning.

———————————

Min bror som också heter Tor har det inte lätt. Han vill verka ungdomlig och försöker köpa en mössa som har skärmen bakåt, men såna finns inte i affärn. Han är vänsterhänt och svär över att alla kaffekoppar har örat på höger sida. Han menar sej höra till dom som verkligheten jävlas med och det verkar som om han har rätt..

Enade vi står, söndrade vi faller

I Dagens ETC 4 april skriver Kajsa Ekis Ekman följande:

"Fördelade vi resurserna lika mellan alla vuxna människor på jorden skulle var och en få drygt 328000 kronor, har tidningen Proletären räknat ut. Om vi dessutom beslutade om pengarna tillsammans, skulle vi få enorma resurser att göra vad vi ville: satsa på klimatet, korta arbetstiden, rent vatten och bra bostäder åt alla, reformer. Men nej – på första maj går vänstern i alla möjliga olika tåg, för vi är inte pragmatiker, vi är inte optimister, vi samarbetar inte, utan tycker någon annan olika om Syrien är det inte min revolution och så vidare, och sätter ideologi framför intresse och är det inte perfekt tänker inte jag vara med, då tänker jag inte ens rösta, för deras ism är inte min ism. Och festen fortsätter. Tänk om det som verkar omöjligt egentligen är betydligt lättare än vi tror…"

Ja, snart är det första maj. Planerar vi olika tåg? Eller ska vi alla samlas under en enda fana med påskrift som RÖD FRONT? Enade vi står, söndrade vi falla. Ta diskussionen redan nu!

––––––––––––––––––––

Bra sagt: Jag föredrar katter framför hundar, för det finns inga poliskatter. Vem var det som sa det?

Det är inte sant att Evert Taube är död

Vi har våra nationalskalder, av vilka Evert Taube hör till de största. En som för min del också hör till de njutbara är poeten Ove Klinthäll, som tillåter sej att skoja med den store:

Det blir bara värre med åren, det där,

skrev Taube i den välkända dikten.

Han avsåg nog inte prostatabesvär,

den sviktande hörseln och gikten.

Han tänkte, den stollen, på upptåg och dans

med mera jag knappast vill nämna.

Förmågan till sådant var möjligen hans,

men det har då jag måstat lämna.

Även Taube åldrades. Till den som är intresserad av honom vill jag rekommendera en nyutkommen antologi, Elva sidor av Taube (Folkuniversitetets Akademiska Press 2014). Där presenterar ett antal ledande Taubekännare allkonstnären Evert Taube från den tidiga kabaréscenens glade gamäng till den lärde nationalskald han var vid slutet av sitt liv.

Bo Strömstedt berättar att han skulle skriva en nekrolog för Expressen när det gick rykte om att Evert Taube var död. Det tog emot till han hittade en bra rubrik: Det är inte sant att Evert Taube är död. Den fick han användning för 1976 när Taube verkligen dog.

–––––––––––––––––––––––

Samtal:

Apropå mitt avståndstagande från Fredrik Reinfeldt skrev en snäll vän att man bör respektera även sina politiska motståndare. På det vill jag svara: Det blir nog både moderater och fascister och nazister glada åt! Respektera dem du som kan! Jag har lite svårt med den respekten.

Jag önskar Fredrik Reinfeldt ett långt liv

I går fyllde jag 89. Hur länge ska man hänga med? I västvärlden får bara en på 6000 uppleva sin 100-årsdag. Bäst är Monaco, där medellivslängden är 90 år och där kvinnorna blir 94 år gamla.

Hos oss har det gått framåt. Svenskarna håller på att bli världens äldsta folk. Forskare har kommit fram till att hälften av barn som föds i Sverige kommer att bli över 100 år gamla. De som fötts här under 2012 kommer att bli 104 år.

Om detta läser jag i boken Åldrandets gåta (Ordfront 2012). Där får jag veta att bakom vår goda hälsa döljer sig det svenska välfärdsbygget.

Vilket är tänkvärt. Den svenska arbetarklassen skapade en miljö för långt liv och god hälsa. Om de som nu regerar fått makten under förra seklet skulle jag och mina jämnåriga inte ha uppnått våra 89 år.

Om detta vill jag säga till Fredrik Reinfeldt: Tack för att du och dina meningsfränder inte regerade mellan 1945 och 1976! Och var nu så snäll och dra åt helvete så snart som möjligt, i varje fall efter valet i höst. Vi kan inte ha en regering som sänker medellivslängden. Och du vill väl själv få ett långt liv? Det har du chans att få om arbetarklassen vinner valet i höst!

Hjärtligt tack för alla gratulationer!

I dag fyller jag 89 år. Jag tänkte skriva gratulera mej inte, beklaga mej i stället för att tvingas åldras med taskigt minne, dålig hörsel, smärtande rygg och tandvärk i tänder som inte längre finns kvar, ensamhet och sorg efter bortgången hustru – och allt det andra som de många åren för med sej.

Men – innan jag hunnit gnälla om allt detta fick jag en jobbig förmiddag. Ett trettiotal mail med grattis från vänner och bekanta, hur 17 de nu fått veta att jag är född den 3 april. Jag kan inte svara er alla, men om ni läser detta vill jag säga:

HJÄRTLIGT TACK FÖR ALLA GRATULATIONER!

Hur är då tillståndet i landet denna vintriga aprildag? Jag som ofta måste be min dotter om hjälp med att klara datorn, kan läsa i gårdagens nummer av Landets fria tidning att 90 procent av alla barn i 6–7-årsåldern använder internet. Av yngre barn i 3–6-årsåldern är upp till 30 procent dagliga användare.

Det finns mera att grunna över. Jag har retat mej på att världens 85 rikaste äger lika mycket som de 3,5 miljarder fattigaste människorna på jorden. Den siffran har ändrats. Nu är det 67 personer om äger lika mycket som den fattigaste hälften av jordens befolkning.

I dag fyller jag 89. Känner mej frisk trots smärre skavanker. Fick i går ett brev från doktorn på vårdcentralen: Dina prover såg fina ut!

Tämligen frisk med diverse skavanker. Och en sommar att vänta på och glädjas åt. Så jag försöker väl hänga med ett halvår till. 

Jag är korkad och går på vad som helst

I går var det 1 april, den dag då vänner ska lura varann på något sätt. Jag som inte har så många vänner blev inte lurad. Inte förrän jag läste Dagens ETC. Där fäste jag mej vid en artikel med rubriken Fredrik Reinfeldt blir staty bredvid Hjalmar Branting. Tidningen sa sig vara först med att publicera bild på det fem meter höga monumentet i brons över moderatledaren. Det skulle resas framför LO-borgen på Norra Bantorget.

Eftersom jag slutat förvånas över den fräckhet moderaterna uppvisar, t ex när de kallar sej det nya arbetarpartiet, så trodde jag på att Fredrik Reinfeldt skulle bli staty på arbetarrörelsens Norra Bantorget. Tills jag läste att monumentet skulle skapas av den kände holländske bildkonstnären Luur en Dreij.

Då begrep jag att tidningen Dagens ETC kommit med ett aprilskämt. Samtidigt som jag insåg att jag är så korkad att jag går på vad som helst.

Vill du bli författare, ta ett annat jobb!

Eftersom jag inte längre orkar skriva böcker nöjer jag mej med att skriva en blogg varje dag. Nu sitter jag och funderar på vad jag ska blogga om i dag, den 1 april 2014. Tom i huvudet letar jag fram boken Skriva börjar här som Ordfront gav ut 2007.

Maria Küchen låter poeter, romanförfattare, kritiker, journalister och krönikörer berätta om sina jobb och ge råd åt den som vill pröva på.

Ett avsnitt handlar om att skriva sångtexter. En låtskrivare behöver inte själv ha haft de känslor hon vill framkalla hos andra. Men hon måste ha språkkänsla. "När kärleken föds har den inget namn" är en sångrad med språkkänsla. "En del av mitt hjärta kommer alltid att slå för dig" associerar bara till hjärtsjukdom. En del av ett hjärta kan inte slå, antingen slår hela eller också inte.

En journalist säger: "Jag skriver för att tala om för dom där nere när dom där uppe ljuger". En annan journalist säger att hon inför människor i nöd känner skuld för att hon själv har det bra. Tills hon inser att hon inte hjälper någon genom att själv må dåligt.

Allt skapande beror av vad som gjorts förut. Man måste läsa mycket om man vill skriva.

Författare har rätt att ljuga. Det finns ingen klar gräns mellan dokumentär och fiktion. Det är inte säkert att alltför snälla flickor och pojkar ska bli författare. Troligen blir du refuserad. Men det är bättre att få en bra text refuserad än att få en dålig text publicerad.

Tja… Här har jag nu min blogg, som alltså blir en rekommendation till dej som vill skriva: Läs Maria Küchen! Hennes råd till ungdomen är klokt: Försök inte bli författare direkt efter skolan. Skaffa dej ett annat jobb så att du får nåt att skriva om!