Jag såg på teve en konstig man. Hans ansikte hade stelnat i ett halvleende. Han hade just fått beskedet att han fått tio miljoner extra i nån sorts bonus. Med sitt stela halvleende gick han ut ur bilden, lämnande kvar ett intryck av utomjording, en vandrande zombie.
Ingen vanlig medborgare. Inte en av oss.
Jag har sett flera såna. En hette Hedström, var direktör och lade för några år sedan ner Elektroluxfabriken i Alingsås för att flytta jobben utomlands. Han yttrade sej och sa: "Som företagsledare kan jag inte ta hänsyn till samhällets intressen."
Samhället, det är vi vanliga medborgare. Dit hörde alltså inte den här direktör Hedström. Han ställde sej utanför. Han var en typisk motborgare.
För sådär fyrtio år sedan skrev jag texter för landets första fria teatergrupp, Fickteatern, som hade startats av teatergeniet Suzanne Osten. 1969 gjorde vi en pjäs som hette Motborgarna.
På den tiden var det lätt att urskilja motborgarna. Nu har de blivit fler. Kring 1990 blev de frispråkiga. Vi minns SAF-direktören Ulf Laurin som sa: "Inom tio år ska hela den offentliga sektorn vara privatiserad, här ligger trehundra miljarder och väntar på oss." Och slog rekord i cynism med: "Barn och gamla behöver alltid vård, det är en dösäker placering."
Vad är då kriteriet på Motbogare? Främst att de har makt. Och kan verka i det fördolda. Man skulle vilja vara med i det styrelserum där ett storföretags ägare beslutar att stjäla tretusen arbetares löner och ställa dom på gatan. Finns där någon som tvekar och tänker på de anställda?
Man skulle vilja vara med när Fredrik Lundberg får veta hur många miljarder årsvinsten blivit. Tänker han då lösa några problem i hemkommunens skolor, vård och omsorg? Eller bara spekulera för ännu högre vinster åt sej själv?
Nu dominerar motborgarna landets massmedier och opinionsbildning. De nästlar sej in i skolor med sponsrade läromedel och förfular det offentliga rummet med reklam.
Och de utser Årets Företagare men inte Årets Fackkämpe eller Årets Sanningssägare.
Själv skulle jag gärna se att det instiftades ett antipris att utdelas till Årets Motborgare.
Men när jag tänker efter – vad ska man egentligen anklaga dom för? Wallenbergare och Lundbergare och såna som Elektroluxdirren Hedström och zombien som fått tio miljoner extra i bonus, de försöker ju inte dölja sin girighet. De gör inte ens ett försök att spela Medborgare! Och det behöver de ju inte, eftersom vi medborgare låter dem hållas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar